Man kan födas som en kreativ varelse, men uppfostran kan strypa den .
Det finns en allmän uppfattning om att det är kognitiva — tankemässiga — förmågor som leder till kreativitet. Detta stämmer, men är inte hela sanningen. Att hjärnan och tankearbetet har stor betydelse vid kreativa processer, det är forskarna överens om. Men allt fler talar också om betydelsen av hjärtat, det vill säga faktorer som nyfikenhet, engagemang, lust med mera. Vissa menar till och med att hjärtat är viktigare än hjärnan för att åstadkomma kreativitet. Om lusten försvinner är det svårt att vara kreativ. Inom arbetslivet är det därför viktigt att ge utrymme för både hjärta och hjärna om man vill skapa goda förutsättningar för kreativa medarbetare.
Kreativitet är en kombination av uppfostran, miljö, kultur, klass och personlighet. Man kan födas som en kreativ varelse, men en uppfostran som stryper kreativiteten (exempelvis genom bestraffning) kan förändra tillgången till kreativa tankar och handlingar. Alla människor kan kreativitetsträna och på så sätt stärka sin förmåga. Kreativitetsträning handlar om att bejaka originalitet, att se det unika. Detta måste få ta tid, och behöver inte alltid bli bra från början. I den kreativa processen ingår att hantera misslyckanden. En god portion envishet underlättar också.
Lekfullhet stimulerar kreativitet
För att barn ska utvecklas till kreativa individer behöver de stimuleras att leka fantasilekar. Kreativitet är att skapa möjligheter hos oss själva och hos saker och ting i vår omgivning. Betyder det då att lekfullhet och lust stimulerar kreativitet? Ja, forskning har visat att barn som får leka fantasilekar innan de testas, visar högre kreativitet jämfört med barn i kontrollgruppen som får göra mer strukturerade aktiviteter före testningen. Aktiviteten måste inte bygga på lust och skratt, men däremot är lekfullheten viktig. Detta ligger också i möjlighetstänkandet — att tänka annorlunda. Det finns en slags lekfullhet i det sinnelaget.
Det finns många exempel genom historien som illustrerar att kreativitet också kan födas ur motgångar som sjukdom och andra svåra upplevelser. Men långt ifrån alla har delat den uppfattningen. Den tyske filosofen Adorno sa en gång att det aldrig skulle komma att existera någon poesi efter Auschwitz. Där fick han fel. Många människor som utsatts för olika former av förtryck har genom decennier visat prov på stor kreativitet i ljud, text och bild. Människans normaltillstånd må vara att inte lida, och vi vill gärna tro att lust och glädje skapar kreativitet. Men här — som i så många andra fall — gäller det att tänka tvärtom. Just detta är en av kreativitetens kännetecken: konsten att tänka annorlunda.